Det finns inget vardagslunk i min värld

Om att ställa, eller inte ställa frågor.
Att fortsätta utan att tänka, eller sluta när något tar emot.

Jag glömmer så lätt.
Fortsätter framåt i lunkande, eller vansinnig takt – och lämnar.

I bland går jag tillbaka.
Sveper med blicken över saker som inte längre är, som var men som jag glömt lukten utav.

Att komma ihåg. Att minnas. Att våga vara och ta plats.
Satsa allt eller inget och vinna hela världen, eller förlora ett monster.

Bra eller bäst?
Lycka eller glädje?
Jag väljer att leva.