tisdag 13 oktober 2009

Björnarna går i idé, och jag glömmer att frysa

Cyklar hem genom staden och inser att jag älskar,
älskar alla dimmiga gatlyktor och ödsliga vägar.
Och det är
very loud

Med musiken som tröst behövs inga röster, ingen rörelse,
förutom jag. Framåt, bortåt, hemåt.
little by little

Nöjer mig med det lilla, som känns så litet,
bara för att jag sett det stora
.
Ja, just i natt – det lilla gör inget.
Tomt och kallt är vackrare fulländad värme.
you gonna hear me cry

Det planlösa är borta för plötsligt lever jag i tiden då allt händer,
och alla viktiga frågor får svar och blir ihågkommna.
why

Hemma öppnar jag balkongdörren för helt plötsligt
känns tända ljus och elementvärme så fel.
Den fuktigt kalla nattluften ger mig allt jag vill ha.
very loud

Inga kommentarer: